Känner mig hemma, trygg!
Jag älskar honom och det vet han om nu. Han säger samma sak till mig.
Det känns också, jag känner mig fan älskad!
Och jag älskar det.
Han sover. Jag myser.
Jag är glad, och lycklig!
Timmarna på tåget var pinande långsamma.
Men när jag väl kom fram, och jag såg honom... Jag kunde inte sluta le!
Sen den där kramen och långa pussar.
Såna där jagharsaknatdig-pussar som man ser i filmer.
Som jag har längtat efter att få se honom. Och få ta på honom. Känna att han är på riktigt.
Har saknat att få skratta med honom, hans cp saker han får för sig.
Som bara han kan göra haha.
Fan vilket jävla misstag jag gjorde!
Men nu har jag dig igen, nu släpper jag inte taget!

hehehe <3
Jag vill inte åka hem på söndag...