Men ack så jag bävade mig för att gå dit och fråga...nervös till tusen var jag, bara för att ställa en liten fråga. Men ja nu är det gjort i alla fall! Blev lite stolt över mig själv att jag klarade av att gå dit och fråga, istället för att göra det som är en typisk Alexandra sak. Skicka mail.
Men jag får sån prestations ångest. "jag kommer inte klara detta" är vad som går runt i mitt huvud.
Men det roliga är ju att hon som äger stället, är våran granne en trappa ner! hahaha
Tyckte att jag kände igen henne, sen såg jag namnen på visitkortet och på dörren att det var samma.
Lite småkul sådär.
Och gud vad jag är avundsjuk på er som åker långt bort och jobbar. Ni som är i Norge, ni som är/var i Barca... Jag önskar att jag också vågade göra det.
Modiga jävlar!
Nej jag skulle nog skita på mig ärligt talat!
