onsdag, februari 09, 2011

Nu börjar jag komma in i det där igen.
"Jag har bara ätit två mackor och en chokladkaka idag. Vad bra!"
Jag är inte alls hungrig om dagarna. Om jag vaknar vid tio kan det första jag äter vara vid 18 på kvällen. Men som sagt jag trycker i mig, även fast jag mår illa.

Igår höll jag ärligt talat på att spy. Jag vet att jag inte klarar av att äta mycket. Ändå tog jag två portioner Tacos hos mamma. Efter maten satt jag bara och stirrade rakt fram och kände hur allt höll på att åka upp. Men jag klarade mig. Har faktiskt inte kräkts en enda gång fastän jag mår som jag gör efter att ha ätit något. Och det är väl bra?! Fast det har varit bra nära!

Idag tvättade jag lite mer. Sen gick jag hem och städade. halv åtta på en vardags kväll. Hej jag heter Alexandra och jag har ingen respekt för mina grannar! Jag dammsög och gjorde rent toaletten. Det behövdes!
Nu är jag trött som fan. Ska ta en cigarett på det här.

måndag, februari 07, 2011

Var till läkaren idag. Fick medicin mot depression.
Jag har verkligen världens bästa läkare!
Kommer ihåg första gången jag såg honom blev jag livrädd för att han var mörk. (fördoms full??)
Men när jag väl började prata med honom så var han jätte bra! För han bryr sig verkligen, ställer frågor som kanske inte alls har med själva "sjukdomen" (som man egentligen är där för) att göra. Han verkar intresserad! Och det tycker jag är jätte bra egenskap om man ska trivas bra hos sin läkare! Sen pratar han bra svenska också. Har hört många gånger att folk fått utländska läkare men inte förstått vad de säger. Det är lite synd att det är riktigt bra läkare som ger bästa möjliga vård, som inte kan prata så att folk förstår. Det är tråkigt. För då vill oftast folk byta läkare, och då kanske de går miste om en skit bra läkare som kanske hade gjort på ett annat mycket bättre sätt för att försöka bota en...That's a shame!

Efter läkarbesöket mötte jag upp mamma vid bussen och åkte till hallsta för att hämta ut medicinen. Sen fikade vi, jag köpte även hårfärg som jag har i håret nu. Hoppas det blir rött denna gång! Men jag glömde självklart att ta tid....Men det ska väl sköljas ur snart tror jag. Vad är det värsta som kan hända liksom? hah.

söndag, februari 06, 2011

De där drömmarna.
De här tankarna.
Jag vill bara slita av mig håret och dunka huvudet så hårt som möjligt mot något.

torsdag, februari 03, 2011

Jag och Sandra har en liten förälskelse i Salem al fakir.

S: Vad var det för låt?
A: en cover
S: aaaa braaa
A: jaa
S: Och såååå fin!! Karl!
A: jaaaa!!
S: Hehe. ska vi dejta honom? Men... såg att han har en kvinna.
A: WHAT? har han? den jäveln. vad är det fören brud?
S: nån han vart vän med länge innan tror ja. läste i maritas skvaller blaska
nån vanlig tjej
A: Fy fan!
S: mmm
och... ja är visst gift
och du är sambo
skumt
A: När hände det liksom...??
S: ingen aaaning


Jag har ingen matlust. Jag mår illa av allt jag äter, men tycker i mig det för att få i mig någonting.
hängde med Jenny en sväng idag. Vi gick till Hemköp och skulle handla lite. Denna gång kunde jag stå vid chipsen utan att känna mig äcklig, köpte till och med en påse "pommes pinnes" . Det går tydligen lättare när man har någon med sig.
Men illamåendet kom när jag käkat. Käkade till och med en köttbit hemma hos mamma idag.
Och nu smyger sig illamåendet fram när jag tänker på det....
Men jag är glad att det finns ramlösa kaktus! Och Risenta! Annars vet jag inte vad jag skulle göra.

Och efter att jag skrev gårdagens inlägg kom min man hem med McDonalds mat åt oss.
Det första jag säger när jag får syn på påsen är "skojar du med mig?"
Men det kändes så taskigt att säga nej när han bara kommer hem med mat för att vara snäll liksom.
Så jag åt, tittade dock lite äcklat på hamburgaren först.
Tog nästan en 15-20 min innan jag hade ätit upp den där hamburgaren. Som jag annars hade tryckt i mig på säkert 5-10 min.
Fy fan vilken gris jag är egentligen! Usch.

Men denna gång verkar det lite annorlunda än förra gången. Sist så ville jag inte äta. Nu försöker jag i alla fall. Det är väl bra.

onsdag, februari 02, 2011

Är så trött. Varit trött hela dagen men har lyckats hålla mig vaken. Goodie!
Irriterad har jag också varit.
Jag skämdes när jag var och handlade också. Utan att ha en anledning att skämmas. Jag skulle handla schampo. Sen gick jag till chips avdelningen.
Och jag kände mig sååå äcklig för att jag stod där. Och jag tyckte att jag kände alla kolla på mig som om jag vore en fet jävla kossa som bara måste ha något att tugga på. Började må lite illa, Så aptiten försvann och jag köpte en ramlösa och Risenta- sesamkakor istället. Men ångesten kom när jag gick därifrån.

Har ringt till läkaren idag, ska dit på måndag. Min depression är på väg tillbaka.


Jävla grannar!

I några dagar har jag blivit väckt av de nyinflyttades barn. Antingen står de och skriker som fan (inne i lägenheten, fast det låter nästan som att de skulle stå precis utanför våran dörr.) eller så står de ute i trapphuset och tjoar. Även när mamman är med, och hon säger inte åt dem. visst man behöver väl inte bli arg för det, men man kan för fan säga åt ungjävlarna att dämpa sig lite?
Då är det nästan så man vill att Theo ska stå och gläfsa vid dörren.
Sen springer karln upp och ner för trapporna var och varannan kväll. Det enda man hör om kvällarna är det där förbannade dunset i trappen. Då undrar man om de inte har några vänner som kan hjälpa dem att flytta?
Det var ändå ungefär två veckor sen de flyttade in och han springer upp och ner som en skållad ekorre fortfarande? Whats the deal?

tisdag, februari 01, 2011

Igår drog du upp mig. Det var så skönt att komma iväg och göra något annat än att bara sitta rakt upp och ner. Även om du spöade mig i bowling, men det var det värt!

Räddaren i nöden är vad du är! <3

måndag, januari 31, 2011

Skit!

Ingen praktik idag.

Vaknade
Duschade
Började sminka mig
Pratade med Kim
Började gråta utan anledning.
Försökte ta mig samman. Förgäves.

Jag vet inte vad som pågår i min hjärna. Alla de tankarna som far omkring.
Hur värdelös och dålig man är för att man inte klarar av att gå till praktiken.
Vad de tänker om mig. vad Kim tänker om mig, vad alla andra tänker om mig... sånt där man inte riktigt bryr sig om i vanliga fall..Men som kommer upp när man får ett sammanbrott.
Tankarna om att jag aldrig kommer kunna klara av ett jobb.
Jag ville bara skrika för att se om det blev bättre. Men det kunde jag inte för då skulle jag väcka kim...eller hela huset.
Jag känner fortfarande att jag har så mycket mer som vill komma fram under mina ögonlock, det bränner.

söndag, januari 30, 2011

Lillebror!
Varför gjorde du så?
Tänk dig för! Nästa gång kan det gå åt helvete