Söndag

Det är så tråkigt att vara nere...orkar inte med det. Saker och ting blir bara grått och tråkigt.

Var inte så social när jag hälsade på Chrille idag kände jag!

-

I lördags när jag var hos Sofia och Emil, så kollade vi på lite kort som Sofia hade som var tagna för länge sen. Och då kom jag tänka på min storebror Emil!

Jag saknar dig Emil! När ska du komma hem och hälsa på? Kommer du komma hem överhuvetaget? Du svarar inte på mina sms. Vi har ju inte pratat på hur länge som helst. Jag vill ju veta hur du mår, och hur allting går nu förtiden.

-

Varför kan inte allting vara som det var när jag var liten, typ åtta års åldern? Det mesta var så roligt hemma då. När alla syskon bodde hemma! Emil som jävlades hela tiden, Sandra som sminkade mig och Becka, och Micke som spelade bandy med grannen! (haha, det lät lite kul!) Och Johannes som man kunde leka med utan att bli osams..(ibland)

Jag saknar dem tiderna!

Allting verkade så mycket enklare när man var liten....Allting bara rullade på. Snart går man ut gymnasiet, Sen då? Man skaffar jobb, man flyttar hemifrån....sen flera år senare sitter man där med soffa och man och en bil...och två jävla ungar springades omkring benen och tjatar.

Det är exakt så jag inte vill ha det! Men jag vet att jag kommer åka dit jag med! Precis som alla andra i släkten...Så förbannat tråkigt! Jag vill göra något annorlunda jämfört med vad min släkt annars gör!

Men men det är väl så det är i livet.

Tiderna ändras allt eftersom, generation efter generation! Man blir vuxen och man får bara mer och mer saker som snurrar i skallen...

-

Jag vill vara liten igen!

Tolv år, med min första gitarr.