Jag blir galen. Det har inte gått många dagar sen jag kom hem från Halmstad.

Men jag saknar s ö n d e r mig!

Jag hatar att sitta och vänta såhär. Jag hatar att inte veta när, var och hur!

Jag tycker att du skulle varit här igår redan. Eller helst för några veckor sen.

Men jag vet att det inte är mycket han kan göra för tillfället. Och jag HATAR det.

Kan inte det där satans jobbet bara ringa till honom och säga "Hej du har fått jobbet! Du börjar då."

Orka att Chefen är på semester också. Jävla cp!

Det har nyss varit jul, vad fan ska han med semester till nu?

Jag bara väntar... Spelar ingen roll vad jag gör. Väntan sitter i huvudet på mig hela tiden! Rastlösheten. Fy fan.

Om han inte får jobbet, så tar det längre tid innan han kommer hit. Men då tänker jag fan åka dit och bo där. Och sen när jag väl åker hem så har jag honom med mig.

(och nej han har ingen talan om detta!)

Haha orka att jag blir uppspelt över mitt inlägg... Vet dock inte om det är irritation, eller någon slags besvikelse över att han inte är här än. Kan nog vara lite av båda. Hjärtklappning får jag i alla fall.

Girl talk.

asså jag känner mig så jävla dum.

Att någon som knappt känner mig kommer på det innan mig...

Att jag inte ens har tänkt på det under dessa år.

Minipiller kan vara = depression...

Har läst lite om just mina minipiller och det är många som blir deprimerade när de äter dem.

Så jag antar att det är på grund av dem som jag mår dåligt också. Och om jag tänker efter noga så har jag för mig att jag precis hade börjat med dem när jag började må dåligt.

Sååå. jag ska nog boka in mig på ungdomsmottagningen haha.

Hoppas att det är på grund av dem som jag mår som jag gör, så man vet vad problemet är.

Tror jag tänker testa p-plåster istället. Verkar mycket bättre, och inte så jobbigt!

En mycket bra fördel är att det är ovanligare med biverkningar eftersom att hormondosen är låg och jämnare än vid tex p-piller. Det tycker jag låter mycket bra!

Jag ville inte åka hem idag!

Det var jobbigt att säga hej då igen...

Det har blivit för mycket hej då nu känner jag.

Även fast jag vet att han snart kommer upp hit så var det jobbigt.

Jag tror han märkte det på mig.

"Få se ett litet leende nu då!"

Jag ville slita med mig honom på tåget hem.

Jag saknar honom redan.

De här dagarna har varit så jävla värdefulla!

vi har typ inte gjort ett skit, men att bara fått vara med honom har betytt allt!

Nu hoppas jag bara att det går snabbt tills han är här!

Hej hej!

Har egentligen inget vettigt att skriva... Som om jag någonsin haft det?

Så jag läggar upp en bild istället! Ingen smyg bild som i förra inlägget dock.

Men denna funkar lika bra! haha

Dessa dagar.

Känner mig hemma, trygg!

Jag älskar honom och det vet han om nu. Han säger samma sak till mig.

Det känns också, jag känner mig fan älskad!

Och jag älskar det.

Han sover. Jag myser.

Jag är glad, och lycklig!

Timmarna på tåget var pinande långsamma.

Men när jag väl kom fram, och jag såg honom... Jag kunde inte sluta le!

Sen den där kramen och långa pussar.

Såna där jagharsaknatdig-pussar som man ser i filmer.

Som jag har längtat efter att få se honom. Och få ta på honom. Känna att han är på riktigt.

Har saknat att få skratta med honom, hans cp saker han får för sig.

Som bara han kan göra haha.

Fan vilket jävla misstag jag gjorde!

Men nu har jag dig igen, nu släpper jag inte taget!

hehehe <3

Jag vill inte åka hem på söndag...

Snart drar jag iväg på mitt lilla äventyr! eller...det är ju några timmar kvar.
Men i alla fall.
Tre timmar har jag sovit inatt... ska snart iväg till läkaren, får se om de har någon lösning på mitt mående. De får ju gärna göra något åt sömnen också, skulle ju inte göra mig någonting!
Typ ge mig en stor jävla gummiklubba som någon slår i huvudet på mig när det är dags att sova.
Jag är jätte trött.
Jag vet att större delen av tågresan kommer jag spendera sovandes!
Eller så kommer det bli helt motsatt, jag kommer vara så ivrig på att komma fram så jag inte kan sova. Och blir jätte trött när jag väl kommer fram.

jaja, det återstår väl att se.

Nu måste jag Kila iväg till doktorn!

hörs!

I could die right now. I'm just... happy.

Har en lycklig känsla i mig! Lite som ett barn på julaftonsmorgonen, fast ännu starkare. Så att jag skulle kunna gråta känner jag!
Jag längtar så otroligt mycket just nu! Känner mig lycklig för att jag får träffa honom. Krama sönder honom är ju det första jag kommer göra!
Jag vet egentligen inte vad jag ska säga mer.
Just nu är jag bara glad!

Jag längtar!

"Alex mår du bra?"
"jadå jag mår bra."
"Helt säkert??"
Sen samma fråga om och om igen. Som om du ville få ur mig något.
Nej jag mår inte bra! Jag mår åt helvete men jag orkar inte tänka på det just nu.
Jag vill inte sitta här och gråta ögonen ur mig inför folk när man har trevligt, som någon jävla attention whore.
"BUHU, det är synd om mig, jag hatar mitt liv, jag känner mig så ensam....blablabla."

Men jag vet att du bara menar väl!

Och anledningen till att jag är så arg på facebook är att, jag är arg! Jag är bitter som person. Men mest just nu på min situation.

Men men det är bara att hålla ut! doktorn på tisdag....

Gissa vart jag ska på tisdag?
Först till doktorn Men sen....
HALMSTAD!!
Fattar ni hur glad jag är eller? Äntligen får jag träffa honom igen!
Och snart kommer han tillbaka hit!
Då ska jag hålla i som aldrig förr!

<3

Here we go again...

Kärring jävel, Vad fan vet du om hur jag mår? Och hur jag behöver hantera mitt mående?
Sitter och daltar med mig som om det är första gången jag har en motgång i livet!
"Alla mår ju dåligt någon gång i livet, det hör ju till!"
Det vet väl för fan jag med! Men det ÄR inte första gången jag mår såhär.
I själva verket är det så att det hållit på till och från i flera år!
Jag vet väl själv när jag behöver hjälp eller inte? När jag känner att det är något som är väldigt fel?

"Det är viktigt att du sover ordentligt!"
mm...För det är ju jätte enkelt att göra det när man inte kan somna!!!!!!

Hon sitter och babblar fast jag sitter och gråter i telefonen för att det faktiskt är jobbigt att prata om det! Jag bara sitter och väntar på att få lägga på...
"Har du gått på medicin förut? Det är ju inte bra med tabletter."
Okej, Tack för att du får mig att känna mig ännu sämre för att jag faktiskt MÅTT DÅLIGT FÖRUT! Och för att jag ber om hjälp IGEN.
För jag skäms ju inte redan för att ringa och berätta om hur jag mår IGEN.
Jag skiter väl för fan i om jag får tabletter eller inte. Jag vill bara ha hjälp så att detta försvinner, så att jag kan få må bra!

Idiot jävel!